I förrgår fick jag nycklarna till vårt nya sommarhus. Förra ägarna har lämnat kvar allt! Det är som att kliva in i ett muséum, tidsresa ur deras liv. 40 år av minnen lämnas kvar, bara så där. Kanske ville ägarna gå vidare medan dom kan? Det är som att ha fått tillgång till en skatt! Ska ta lite bilder när vi åker dit på fredag igen. Nu lånar vi ett hus på Fårö, vi ska fixa lite och förra ägarna har stängt av värmen och vattnet redan. Barnen älskade huset. Jenny och killarna var med och kollade. Och David o Ulrica tittade förbi. Jag älskar trädgården! Stora klätterträd, äppelträd, rosor och uppe från balkongen ser man havet. Det är så sjukt vackert här på Gotland just nu. Lövens färger brinner i ockra, saffran och grönaste grönt. Känner mig så lyckligt lottad! Så skönt att hänga ensam med barnen, jag känner att vi har en del att catcha upp. Bobo är galet bestämd för tillfället, trampar runt och dikterar villkoren. Blir det inte som han vill tjuter han HÖGT! Vi har haft mysigaste dagen. Hänt hemma hos Jenny och Fredrik. Jag har målat en dörr, Jenny har tapetserat, älskar deras lilla hus. Ikväll har vi gjort pizza och kollat på Forest gump. Killarna. Och deras mamma. Innan Dante somnade sa han, "är det inte trist att bli kallad mamma när man heter Ann"? Klurig fråga. Men svaret var givet. Älskar ordet mamma. Symboliken. Kärleken. Ansvaret. Det är fasen inte lätt att rodda det här mammalivet alltid, men det är alltid alltid värt allt! Godnatt gullisar! ❤️???
