så här:'mitt motto här i livet. Man säger ja så mycket man bara orkar! Man säger ja när barnen vill ha glass. När dom vill kramas eller prata. När dom vill ha kompisar som sover över. Bring em on!! Bara det att när sju trötta fredagsbarn går loss så kan det lätt hända grejer. Det blir en maktkamp. Dom slår sig. Slåss lite grann. Ramlar ner från sängar etc etc. Dessutom ska dom ha mat. Godis och annan lyx. Förströelse. Förståelse. Kärlek. En värmande kram och intensivt peptalk när dom ångrar sig halvtolish och vill åka hem. Men det går upp i nån sorts trumvirvel och sen landar dom och delar godisnappar och spel. Och trots att man har fått panik och hojtat som en tupp och ångrat sin Obama-inställning tusen gånger så är det ändå fint när dom ligger där sida vid sida i sängarna och ler lyckligt. Och sen sätter man sig framför teven, typ hörselskadad efter timmar av nurfpistolskjutande i rummen och är lika tacksam som Carola. Morgonen därpå börjar det igen. Kl tre har nån råkat låsa in sig på toa och sju är det uppstigning för fotbollscup! Ändå: lycka att få vara med barnen! Vi fick till och med ihop några superselfies, kollade på The Avangers, åt blåbärspaj med glass, popcorn, chips och lite godis! Det älskar jag med barnen: aldrig skuld närmande njuter! Puss och godnatt
