Har en liten låne-halvdag med Dante. Fotbollsmatch och nu fotboll i Björnsan. Bobo och jag är publik. Så fort Dante närmar sig börjar Bobo skratta. Undrar just hur en tremånaders tänker kring varannan vecka-livet? Ena veckan supercirkus, nästa vecka bara två tråkiga päron som aldrig hoppar kråka i våningsängen. Fotbollsmatchen blir rumphuggen. Dante går hela tiden fram och sjunger en liten sång, alltid med avslutningsfrågan, "Mamma, hur kunde han bli så gullig?" "Svårt att svara på. "Det kanske beror på dig." Då ler han stort. Stolt bror.
