Två versioner av varje historia ju. Vi är på Oslo flygplats med obscent många väskor. Ekvationen from the Grand family. 6 par regnstövlar. 6 par jympadojjor. 6 par typ vandringskängor. 6 regnjackor. 6 varmare jackor. Datorer...ja du fattar. Vi är svettiga. Vi bär. Barnen har fullt upp med att ouppföra sig...vi mellanlandar i Oslo. Dom har sagt åt oss att vi måste hämta ut bagaget??? Checka in igen. Vi har tjugo minuter på oss till connecting flight. Ilon vill köpa en parfym. Typ miss Dior. Bobo har på nåt sätt snattat nötter...Dante tjatar om choklad. Mathias ser ut som att han vill byta familj...M: Går du ut med killarna och hämtar ut nya biljetter? Vi har missat flyget. Sen kommer hela oöverensstämmande historien. Mathias påstår att han har sagt, "sen väntar ni kvar där uppe vid incheckningen". Jag har hört: "sen väntar ni vid utgången där nere". Dom få vittnen som kan styrka enderas historia känns inte pålitliga inför en Grand jury. Skulle helt klart ha vittnat till svarandens fördel mot en påse chips. Hursomhelst så tappar vi bort varandra. M har min telefon. Jag tänker som ett barn att om vi inte hittar varandra ses vi vid informationen. Där står en bagge med norsk flagga. Jag får låna en telefon och ringer M. Hans lur har laddar ur. Jag ringer min egna telefon. Ingen svarar. Jag är mer än arg. Jag är beredd att bryta förlovningen. Vilken potatis som helst kommer ner till helpdesk!!! En timme senare når jag honom. Han är också inställd på singelliv. Han och Ilon har redan checkat in. Är på andra sidan. Jag föreslår att vi går till SAS loungen och äter gratis krubb. Det tycker M är en usel idé, "fyra ungar som lever rövare"? Han stannar kvar på golvet. Jag och mina fyra välartade barn slurpar blomkålssoppa och äter chips och oliver. Bobo charmar gamla tanter och spiller lite utanför, men vi blir inte utslängda. På flyget delar jag och M på en muffin. Vi får båda erkänna att den andra gjorde fel. Vi kommer överens om att gå vidare med giftermål. Ingen har slängt ringen. Sen börjar vi bråka om taxipriset (Mathias skäms över mig igen). Det positiva som kom ur den här norgehistorien är att när föräldrarna tjafsar sköter sig barnen som engelska internatelever. Alltid nåt! Nu är vi hemma i vår underbara lägenhet och lyssnar på First Aid Kit och tvättar. Finns det tvättmaskiner som är stora som iglos??? Puss och go natt
