Sitter och skriver bok som en tok. Håret hänger, mjukisbrallorna svänger och jag börjar mer och mer känna mig som en hålögd och halvgalen August Strindberg. Gullig man kommer med lunch, gulliga Olivia hjälper till med Bobo. Sitter med Sanna i luren. Är inne i skrivbubblan Big time! Skulle aldrig kunna vara författare på heltid, Gud vilken tillvaro! Ensam på kammarn med skitigt hår, typ. Är inne i en annan värld när jag ser att Ilon skrivit ett litet poem till mamma. Dör gullighetsdöden och stannar upp och känner en sån obeskrivlig kärlek och tacksamhet över mina ungar, min man, min syster och vänner! Får ett sms av Ossian. Han vill påminna om solförmörkelsen. Just idag är jag inte över orolig över vad kidsen kommer att skriva i sina framtida memoarer. Som mamma har man mycket att leva upp till min själv! Män kan svika och svina i störst allmänhet, vi mammor har en mycket större press på sig. Attityder är till för att ändra! Låt oss göra det tillsammans!! Kram på er! Happy friday!!!
