Jag hade i min enfald glömt. Denna i bubblankänslan av att något gudomligt vidrört ens liv. Denna guldklimp. Detta mirakel som kommit till oss. Vi är så hänförda. Storebrorsorna viskar "jag älskar dig" pussar och klappar (goodbye bacillskräck!), våra vänner: så underbara. Livet så nära och så fantastiskt! Igår var vi bara hemma och pratade med grannar och mös i trädgården. Vilken gudomlig vårdag. Jag känner mig ganska pigg, hungrig som en häst, känslig som en mygga. Tredagarshormonerna och brösten som spränger som katakomber. Så underbart att min syrra kom förbi med ny man presenter och rosa blommor (har bara fått rosa blommor and I love it!). Sen dök Jenny, Fredrik, Ture och Gösta upp med paket, ljuvlig mat som dom lagade och kärlek. Det var en magisk kväll där lyckan var lite all over the place. Nu ska vi till BB Sophia och kolla hörseln. Puss