På norska Atlantkusten, typ tre timmar sydväst om Ålesund, ligger världens ände på den lilla halvön Syadlandet. Vägen dit liknar inget Jaguar sett. Vattnet som ligger utanför halvön är beryktad för sitt vilda väder. Upp mot fem meter höga vågor rullar in och sveper bort det mesta som kommer i dess väg. Dom många meteorologer som valt den här halvön som sin observationsplats säger att här är det perfekt, här kan alla väder mötas på samma gång. Beviset på det vädergudarnas raseri ligger 56 skepp som gått under rasande stormar på botten utanför viken. 56! I den änden ligger ett surfshak, Stad Surf. Dit är vi på väg. När vi åkt genom trollskogar och upp och ner på serpentinvägar och varit nära att köra på både små sagohästen och får hamnar vi i Hoddevik. Världens ände. Insprängd mellan berg och hav. På en liten fyrkant platt land. I Hoddevik finns några bondgårdar. En stängd kiosk, en hamn, några får och ett hus som Pippi skulle älska. Det är där Stad Surf håller till. Ett skönt gäng surfare som driver hotell och restaurang vid världens ände. Vågorna är lika stora som en nyfödd tomte, men det gör inget. Tyvärr är restaurangen stängd, men vi räddas av Ilons nudelpaket. Någon timme svänger min kompis Henrik in på parkeringen med nygräddad pizza!!!! Aldrig har en pizza varit så god! Vi och barnen delar rum. Dom älskar det! Mathias får en liten släng av magsjuka...men vi andra myser omkring och jag, Henrik och Ossian surfar! Så fantastiskt att surfa med sin tweenieson. Sån jäkla mammastoltis. Nu börjar det riktiga äventyret. Bobo var nöjd. Han såg några får. Lite fåglar. Klättrade ut och in genom fönstret. Vågorna blev lite större. Vi frös som små pingviner, men vi SURFADE!!!! I Love Norge! [caption width="2250" align="alignnone"] Att surfa med Ossian! lycka!!![/caption] [caption width="640" align="alignnone"] Mitt team![/caption] [caption width="660" align="alignnone"] Även a surfer girl måste amma![/caption] [caption width="640" align="alignnone"] Henrik kom med pizzor![/caption]
