Jag gillar verkligen klädkedjan Zara, det är inte det som det handlar om. Men när jag och Anitha hade käkat lunch på Brillo i lördags så gick vi dit för att höstshoppa lite. Vi shoppade snabbt eftersom Bobo och Tom Allan gick bananas och levde rymdmonster inne, utanpå och över klädställningarna, skorna, mössorna... Ja ni hajar. Men ett par skitfina gympadojor och en ny jacka till Frans hann jag haffa åt mig. Valde mellan en turkos täckjacka och den här ullfluffen. Anitha fick välja så det blev ullfluffen. Och hur fin är inte Frallan i den. Dessutom är det skönt med luva. När jag skulle betala (samtidigt som Bobo och Tom Allan försökte åka hiss) såg jag att det var "Zara Girl". Inte för att jag brydde mig, men jag tänkte ändå på det sen. Eller jag tänker på det. Så här: jag är inte rabiat vare sig åt det ena eller åt det andra hållet. Efter fem ungar har jag tvingats att erkänna att vissa "drag" känns mer biologiskt betingade än andra och att många personlighetsdrag är kulturella och förutbestämda. Som duktiga flickan till exempel. Eller den "dockälskande flickan som är så av naturen". Näpp. Även pojkar gillar dockor och fluff. Pojkar och flickor kan vara olika. Punkt. Men att könsbestämma deras modestil från 10 månaders ålder STÖR mig mer än vad jag trodde. Och det blir vare för varje barn. Visst att balettskor, efter sociala koder, kanske kan kategoriseras som "tjejskor", men en neutral vinterjacka. Nej Zara. Där tycker jag att ni får skärpa er! Tills dess bär frallan sin "tjej"päls med den äran! --
