För precis ett år sen låg jag på BB Stoclholm. Ingen brydde sig om vare sig mig eller Marhis särskilt mycket. Det var ju femte gången och två kvinnor i avgränsande rum hade det riktigt jobbigt. Nu pratar vi pnestskrik som ekade genom väggarna. Till slut fick jag ha hörlurar. Så jag och M satt och kolllade varsin serie när ajag sa "Det är nog dags". Eller förresten, M var och hämtade popcorn! När han kom tillbaka ramlade jag ner på en träpall. Han såg chockad ut och försökte säga nåt stöttande när jag skrek "håll käften idiot!" (Hehe). Ni som fött vet att man blir galen och får tourettes. Plupp. Så var Frans ute. Bra kalufs och söt som en snusmumrik. Han var lite kall så jag fick ha honom på magen med värmeläckage några timmar. Femte ungen var man ganska härdad. Kommer ihåg att jag gick ut och skulle hämta mer frukost när en barnmorska sa, äMen du har ju precis fött, gå och lägg dug". Kommer ihåg första gången när man gick omkring som en babianmorsa och untenkubde kissa på en vecka. Bajsa ska vi fan inte prata om.