Förra veckan gästade jag och Sanna vår gamla bästis Jossan Crafoord och Qutzala i deras sköna relationspodd ”Ihop med Josefin”. Det blev ett långt, skrattigt, allvarligt snack om ett ganska långt rövår. Jag och Anitha pratade om det häromdagen. Att ett år kan vara både asjobbigt och härligt. Ett år är ju en evighet. Så mycket som kan hända. Sannas mamma gick bort i mars, Anitha skilde sig, vänner som blivit sjuka och så helt oväntat livsmirakel: Sannas bebis!!! En liten pojke som kommer i april. En kompis till Frasse! Är så glad. Kommer ihåg en dag understigit höst när jag och Sanna satt på ett restaurang på Södermalm. Ett dumplingställe. Sanna sa plötsligt, ”Gissa vad som har hänt”. Och jag kunde faktiskt inte gissa. Hade ingen aning. Trodde att det var det sista gon skulle säga. ”Jag är med barn.” Japp. Jag tappade hakan! ”Va?” Ibland kommer mirakel till oss när vi minst anar det. Som en skänk från ovan. Svart och vitt. Mörkt och ljust. Kriser och lycka. Precis som livet. Nu ska vi gå och lägga oss. Det har kommit så mycket snö och det är så vackert. Ska krypa ner hos mina killar. Som ALDRIG vill sova. Puh!!!! Sov gott! Kramar