Någon har frågat varför jag har så långa uppehåll mellan mina inlägg. Ärligt talat så handlar det om tid! Jag har så lite tid över. Men jag lovar att från idag kommer det att komma minst ett inlägg per dag. Kan inte lova att det är långt, men det kommer att finnas MINST ett inlägg varje dag. Ok? Så håll utkik och ge mig feedback är ni supergulliga! Jag var ensam med småkillarna i helgen. Mathias var på svensexa. Känner mig dubbel inför känslan att vara ensam med barnen. Försöker förstå mig på hur det kan vara så annorlunda att ha två barn med sin partner. Eller två barn ensam. Det är två barn. Samma barn. Det är (i det här fallet) en mamma. Den enda skillnaden är att man inte är två om besluten. Men det handlar ju inte om några livsavgörande beslut som ska tas varje helg. Den här lördagen stack M vid åtta. Kvart över åtta satt jag, Frans och Bobo på bageriet och åt croissanter. Kl. 10 var vi på gymmet (Frallan älskade minisats!!!). 12 var jag hos tandläkaren (Ossian var barnvakt) och två var vi hos min gamla bästis Henrik och hans dotter Rosa på lunch i Vaxholm. Hade M varit hemma hade vi inte varit utanför dörren före klockan ett!!! Tror det handlar om att det inte funna något utrymme för diskussioner eller maktkamp. Mamma säger. Barnen lyssnar. Men ändå: sjukt märkligt. Samma sak på söndagen. Barnen vaknade tidigt och jag tvingade dom att somna om, hehe. Sen till Rålis och träffade Gigi och hennes kids. Lunch på Prime Burger och sen häng med syrran och vi plåtade Frasse i hennes klädkollektion. M kom hem, rejält seg efter svensexan vid tre och då var jag i och för sig ganska slut!!! Idag har jag varit och jobbat med mitt nya tv-program och poddat med Anitha. Är ärligt talat helt slut och ville gå och lägga mig redan sju. Stod emot att gå och köpa ett kilo tröstgodis och nu ligger jag i sängen och lyssnar på Frans som snusar i sömnen. Han är såååå nära att gå nu. Är så kär i honom. Ljuvliga unge. Är det förresten nån mer än jag som känner mig lite höstdepp…Tittade på gamla bilder på storkillarna idag och blev jäkligt nostalgisk. På torsdag fyller Ossian 15! Min lille plupp. Herregud. Nyss låg han här i sängen och ammade. Tur att man har fått fler…sov gott allihopa!!!
