Hittade det här i mailen...Samma sak varje sommar, haha... Det var så länge sen jag och Mathias var...ensamma. Det är faktiskt sant, även om jag börjar fnissa lite tyst för mig själv när jag skriver det. Men under Coronakrisen har vi båda jobbat hemifrån. Ossian har pluggat hemifrån. Nu sätter vi in ett nytt kök (mer om det snart), så nu har en snickare också flyttat in, haha. Nej men ärligt talat så tror jag att denna ofrivillga isolering, eller det är vad jag har hört, delat in människans i två läger. Eller ska vi säga relationsläger??? Paren som inser ännu mer hur viktiga dom är för varandra och hur tacksamma dom är för eventuella barn, varandra, livet och så vidare. Sen har vi dom som inser hur jäkla jobbiga dom tycker att deras partner är... På fredag ska jag på bröllopsfest för en vän som kände det första. Hon messade mig förra veckan med en diamantring på fingret och på fredag ska dom gifta sig. En annan god vän och hennes man har precis separerat. Jag vill inte separera men det tär att ALDRIG få vara ensam hemma. Att aldrig få sitta ostört och jobba eller vika tvätt eller läsa en bok. Det slutar alltid med att vi är fyra i sängen på morgonen också...Plus tre underbara och jättestora tonåringar som hela tiden ska äta!!!! Vad är grejen? SLUTA ÄT SÅ SATANS MYCKET APOR! Vill jag skrika, men det gör jag ju inte, haha. Men det kan man ju inte göra. Aporna växer ju och behöver föda. ibland känner jag mig som ett lejon på savannen. Behöver fälla en buffel eller nåt för att kunna fylla kylskåpet. Idag har jag bakat världens godaste paj från ett av mina favoritställen på Gotland. Café Maffen i Fårösund. Delar med mig av receptet och hoppas att jag själv får en bit... KRAM SÅ LÄNGE