Nu gör vi vårt sista stopp på vår skibumtour 2013/2014. Vi firar lillejul med Mathias härliga föräldrar Thommy och Monica. Älskar deras hus. En klassisk sportstuga med furubonanza. Öppen spis. Hund. Små dekorativa jultomtar. Rostat bröd till frukost. En bebis som sparkar som en liten vätte där inne. Mannen jag älskar mer och mer. Dåliga franska filmer på tv. Det enda minuset är våningsängarna. Vi somnar ihop men sen vaknar jag mitt i natten av att magen drar och spänner. Måste ha mer plats för magen. Sen är jag ensam i sängen utan händerna och huden jag redan vet allt om. (Hur kan man älska fräknig hud med en sådan frenesi?) Det har snöat hela natten och allt är så där magiskt sagolikt. Längtar efter barnen, men dom är glada med sina nya julklappar. Är sååå tacksam för att ha tillbringat två veckor i snön. Trodde aldrig att den där vita massan kunde göra mig så salig!!! Låt den vräka ner i Stockholm så att jag och ungarna kan snowboarda loss. Har precis läst igenom FN:s Barnkonvention och tycker att det är på sin plats med ett tillägg: Alla barn har rätt att få uppleva snö under den mörka perioden på året. Puss!
