Så otroligt skönt att premiären på min och Anithas show är över. Jisses vilket dåligt humör man är på dagarna innan en premiär. Man är som ett lättantändligt fnöske i en brasa, typ. Både jag och Anitha har haft ganska fullt upp så vi var nervösa som fasen. Tänk om ingen kommer? Tänk om dom inte tycker att vi är bra eller roliga? Ja ni fattar: den eviga prestationsångesten. Vår show "Kvinnogrisarna - i 90-talet" är ju en resa i vårt eget 90-tal och hur allt ändrades från 69-sexigastefester till Linda Skugge och Fittstim. Publiken på Draken i Göteborg tyckte det var väldigt kul när jag retade Anitha och sa att jag brukade sitta "barnvakt åt Joel"...Publiken var superskön och supergulliga efteråt. Och ni vet lyckan efteråt. När man har vågat hoppa och landar någorlunda mjukt! Den känslan! Så hävla gött! Efteråt. Så är man ju en spillra. En påse nötter. Slut som artist. Och stackars Anitha som skulle upp halvfem för att flyga hem till Stockholm och showen på Aftonbladet. Vi firade med ett glas bubbel och sen däckade vi i världens finaste rum på Pigalle. Älskar Pigalle. Bor alltid där när jag är i Göteborg! Så härligt fluffig och sensuell inredning. Måste ta med mig Mathias dit på lite raj raj...lite egentid. Bara några timmar i sängen eller att kunna lösa utan att tusen ungar skuttar runt är så jäkla härlig mammalyx. Sitta på tåget och jobba. Kolla på en serie. Gah! Vill ha mer mammalyx! Ni då? Visst är vi värde det!! Nu måste jag snart åka hem och amma. Mina bröst är stenhårda meloner just nu!!! Hjälp! Puss