[caption id="attachment_564" align="aligncenter" width="640"] The beachlife.[/caption] Sista dagen i detta paradis. Vi badar som galningar. Har precis läst ut Åsne Seierstads "En av oss" om Anders Behring Breivik. Herregud vilken läsning. Alla dessa ungdomar och barn som dog i onödan. Norska polisens Kling & Klang-insatser. Föräldrar som överlever sina barn är den största tragiken. Berättelserna i boken om mammor och pappor som precis ska lämna över sina barn till det stora, egna livet och så kommer en vettvilling och bestämmer att allt ska ta slut. Men ingen människa föds ond. Det är min största övertygelse. Jag sitter här på stranden och smeker min Ossian över ryggen. Hans tandlagning har lossnat och nånting håller på att hända med hans barnakropp. Den växer och tänjer och snart är han stor. Att bara tänka tanken att något hände denna vackra unge sköljer min kropp med panikkänslor. Kanske stannar vi här där farorna är få och människorna nöjda och tacksamma. Kanske åker vi inte hem.
