Ur en städloppas dagbok; ”Handlar det någonsin om att kärleken tar slut?” Nu tycker ni nog att jag har gått Bongo mango. Inleder ett snack om städning med en fråga om kärlek. Bara det att plötsligt slog det mig, hur otroligt mycket omständigheter liksom täpper till och knyter knut på den magiska känslan i en kärleksrelation. Men låt oss börja med en annan magi. Nämligen: stökmagin. Följer ungefär den här formeln varje vecka: Man har fått till ett städryck (städat och fejat och dammat och agerat bläckfisk med åtta armar för att hinna snygga till där hemma till fredagsmyset (blir så mycket måndag om man inte har fint hemma!). Så håller det sig fint några dagar. Men vad händer sen? Jo. Plötsligt har en en liten armé av magiska stöktomtar svingat sina spön och helt plötsligt är det drivor med papper, kritor, lego, ouppackade väskor, kläder, popcorn och andra spännande saker som förut bodde i lådor, men nu har blivit någon form av 60-talshippies som bara ligger ner och chillar. Dom är så stilla. Men ändå så störande. Är inte det konstigt? Det är nu jag börjar bli desperat. Kombinationen: karriär, fem små apor som hoppar i sängen och drömmen om hemmet som ser ut som i inredningsmagasinen går inte ihop alls. Och det kanske låter som ett lyxproblem, men bara det att jag ÄLSKAR att ha fint hemma och på sommarstället. Att göra fint och mysigt är typ det härligaste och mest kreativa jag vet. Att se kuddarna mysa med fluff efter en obarmhärtigt lång dag på jobbet. Att se den nybäddade sängen vinka lite så där som drottning Silvia när man går förbi sovrummet till toan. Den inre applåden när man öppnar köksluckorna och tallrikarna står på rad (utan chokladfingerfläckar). Kanske är det min inre 1800-talsdam som kommer fram, men när det är fint hemma så går allt annat så lekande lätt. ”Ingen som har varit och handlat?” ”Har du tappat busskortet?” ”Är barnvakten sjuk?” Nemas problemas. För jag har nystädat hemma. Tillbaka till magin, stöktomtarna, hippisarna och aporna. Det säger ju sig själv att när det är så många som bor hemma hos en så hjälper inte att man googlar någon städguru som heter Marie Kondo och bor i Japan. Inte heller hjälper det att bli skitsur på sin pappalediga man (som man är jättekär i när det är nystädat) och förklara att ”städning också ingår i sysslorna när man är ledigt päron”. Visst. Marie Kondo kanske har världens bästa rensarmetod, men det hjälper inte mig. Det enda som hjälper min familj är att inse att någon som är professionell får hjälpa till med fengshuin. Det som var viktigt för oss när vi valde någon som hjälper oss i vårt hem var att det är både proffsigt och personligt. Så är det med HEMFRID. Förra veckan var vår hemfridare här hemma och gick igenom våra ”problemområden” (haha) så att vi kan få ut bästa, mesta möjliga varje vecka. När jag kom hem på fredagen fanns en personlig lapp på bordet och plötsligt så var allt så där lätt igen. Så om jag ska knyta ihop säcken med min inledande fråga så tänker jag att om alla kunde få lite hjälp med det där som skaver skulle vardagskärleken lysa så mycket rödare. Stöktomtarna? De verkar ha åkt på festival… Kram från Städloppan – I samarbete med Hemfrid –
